Genom flera stora flyktingvågor har Israel blivit ett mångkulturellt samhälle. Kan vi i Sverige lära oss av Israel hur man integrerar flyktingar i samhället? I årets första ledare lyfter Alf Lindgren fram aktuella frågor som rör Israel och situationen i Mellanöstern och Europa.

Inför ett nytt år funderar man på vad som skall hända under året som ligger framför, men ingen vet hur det kommer att bli. Det är många frågor man funderar över inför det kommande året. Kanske blir det fred i Syrien och att Israel får leva i fred med sina grannar? Kommer vi att få fler terrordåd i Europa och kan Sverige klara sig undan? Hur kommer vi som kristna och israelvänner att kunna stå upp för Israel när antisemitismen ökar i vårt land och vi har en regering som klart tar ställning för palestinierna? Vad kan vi göra för att vända opinionen så att media förmedlar en objektiv bild av mellanösternkonflikten? Hur kan vi bemöta bojkott av israeliska varor? Vad kan t ex Israel lära Sverige om integration och massinvandring? Ja, frågorna är många och vi står inför ett nytt år med nya utmaningar.

Israel tar tillvara invandrarnas kunskaper

Under den moderna staten Israels existens har flera vågor av invandring resulterat i en befolkningsblandning som verkligen kan beskrivas som mångkulturell. Dessa invandringsutmaningar som saknar motstycke i västvärlden har Israel lyckats vända till framgångar.

Den största vågen av invandrare kom i under 1990-talet. På endast några år flyttade en miljon judar från det forna Sovjetunionen till Israel och befolkningen ökade med 20 procent. Kan vi lära av Israel och ta tillvara invandrarnas utbildning och kunskap?

Någon kanske invänder att vi i Sverige också tar emot flyktingar från länder med låg utbildningsnivå, men då glömmer man bort att Israel i samband med statens bildande även tog emot 850 000 judiska flyktingar från arabstaterna som fick lämna alla sina ägodelar för att få komma till Israel. Idag är arbetslösheten lägre bland utrikesfödda än inrikes födda i Israel. Kan Sverige göra om bedriften?

Europa och FN sviker Israel

I tidningen Expressen skrev Salomon Schulman att flyktinginvandringen till Sverige kommer att stärka den antisemitism som redan finns i landet. Det var inte länge sedan svensk-araber hyllade den senaste tidens knivattacker i Israel vid en demonstration i Malmö och där vänstern deltog. Stödet för palestinierna har varit kompakt från vänstern och tyvärr många gånger också från socialdemokratin. Utrikesminister Wallströms vägran att se knivattackerna som terrordåd har också visat hur den svenska regeringen ser på Israel. Idag är relationerna mellan de två länderna minst sagt frostiga.

För ett tag sedan tillstod statsminister Löfven att den svenska regeringen hade varit naiv när det gällde terrorhotet. En omvärdering som har kommit alldeles för sent. Idag har svenska myndigheter inte någon kontroll på hur många personer som sökt asyl i Sverige och som skulle kunna tänka sig utföra terrordåd i vårt land. Jag tror inte heller vi har den beredskap som behövs för att möta ett stort terrordåd, som många menar kommer att hända, med allt vad det skulle innebära.

För en tid sedan beslutade EU att märka alla produkter från israeliska bosättningar så att det framgår att de tillverkats på det som kallas ockuperad mark. Israel har naturligtvis fördömt beslutet och kallat det för förklädd antisemitism. Israel har också svarat med att utesluta EU som en part i en eventuell fredsuppgörelse mellan palestinier och staten Israel. Tyvärr är Sverige ett av de länder som hårdast driver på om en bojkott av israeliska varor.

Israel står också inför många hot som att FN-organet UNESCO försöker utnämna, den för judarna så heliga, Västra muren som ett arabiskt territorium. Från muslimskt håll hävdar man också att det aldrig har funnits ett judiskt tempel i Jerusalem. Världens kristna borde förena sig med judarna i en protest. Jesus talade nämligen i samma tempel som muslimerna påstår aldrig har funnits.

Det skall bli fred

Gud har lovat att skaka allt som kan skakas. Vi ser det inom kristenheten, inom klimatet, politiken, ekonomin och inte minst på vad som sker i Mellanöstern. Syftet med skakningarna är att vi skall förstå tidens allvar, för mycket snart kommer Fridsfursten tillbaks för att regera på jorden. Det skall bli fred på vår jord en gång!